Dubbelbeckasinprojektet

Inlagt av mikaelcarlsson den 12 mars 2012

Sista helgen i maj kommer årets fältarbete i fågelstationens Dubbelbeckasinprojekt att genomföras. I år kommer tre delprojekt att ingå i programmet:

Nätfångst av dubbelbeckasiner på utvalda lekar. Syftet är att återfånga någon av de hanar som sedan 2009 försetts med sk light-logger. Projektet genomförs i samarbete med Lunds Universitet, och bidrar till ny kunskap om flyttningvägar och övervintringsplatser för dubbelbeckasin.
Inventering av kända spelplatser och intressanta områden i slutet på maj. Syftet är att dokumentera aktiviteten på alla aktiva lekar och om möjligt hitta nya spelplatser. Projektet bidrar till fågelstationens långsiktiga populationsövervakning.
Radiopejling av honor från mitten av maj till midsommar. Syftet är att dokumentera boplatser i närheten av utvalda spelplatser. Projektet bidrar till ny kunskap om populationens häckningsbiologi.

Till delprojekt 2 och 3 söker vi personer som vill hjälpa till med fältarbetet! Anmäl intresse till Peter Carlsson.

Allmänna upplysningar

Dubbelbeckasinen spelar framför allt nattetid, som intensivast mellan kl 23 och 02. Inventering måste därför ske på natten, och dagarna kommer att ägnas åt dokumentation, förberedelser och återhämtning. Radiopejlingen kan dock ske dagtid.

Både inventering och radiopejling innebär dagliga vandringar på 5-25 km i delvis obanad fjällterräng. God kondition och fjällvana underlättar arbetet, och du bör känna dig bekväm med såväl karta och kompass som GPS.

Bakgrund

Beståndet av dubbelbeckasin är en av de viktigaste anledningarna till att Ånnsjön- Storlien finns med på BirdLife International's lista över Important Bird Areas (IBA), dvs områden som har särskild betydelse för bevarandet av en eller flera fågelarter.

Samtidigt är dubbelbeckasinen en art som pga sina speciella levnadsvanor inte kartläggs av Ånnsjöns fågelstations huvudprojekt, myrinventering och ringmärkning. Lekbeteendet gör dock att så snart samtliga lekplatser är kända, kan arten inventeras tämligen effektivt. Idag känner vi troligen till de flesta spelplatserna i vårt område, men hittar fortfarande någon ny lek varje säsong.

Dubbelbeckasiner i skandinaviska fjällområden har studerats ingående av svenska och norska forskare i många år. De svenska studierna har framför allt bedrivits i Härjedalen, och erfarenheter därifrån visar att beckasinerna föredrar marker med gott om daggmask i jorden, och öppna, tuviga fjällsluttningar med enstaka buskar. Detta stämmer bra med våra erfarenheter från senare år. Vegetationstypen går att återfinna på berggrunds- och vegetationskartor, och täcker i västra Jämtland mycket stora områden.

Sökande efter nya spelplatser är vanligen mycket tids- och personalkrävande. Inventeringarna blir effektivare om man väljer områden där beckasiner har rapporterats, nyligen eller för länge sedan.

Här finns litteraturuppgifter, iakttagelser, erfarenheter och förslag från olika rapportörer.