Dubbelbeckasin: Bakgrundsinformation

Äldre observationer

[Anders Eriksson] I Sveriges Naturs häften från 1943 till 1949 finns ett antal rapporter om fågeliakttagelser från landets olika hörn. Flera rapportörer fanns i Jämtland och bl.a. finns det uppgifter om dubbelbeckasin:

" ... häckat ... vid Offerdal i Jämtland" (R. Wredhammar, 1944)

"Från Jämtland rapporteras om två bofynd" (K. von Essen, R. Wredhammar, 1945)

"Dubbelbeckasinen har också i år uppträtt vid Offerdal i Jämtland,
därjämte förekommer arten även vid Ansättfjället, där dess lekplatser blevo funna" (R.Wredhammar, 1946)

"Dubbelbeckasinen har i Jämtland anträffats häckande i trakten av Storlien (E.Sjökvist) och vid Autovillenbuona observerades ett par i juni (K.von Essen, J.Lund och Kai Curry Lindahl) ... Jämtland hyser de flesta kända häckplatserna, vilka emellertid kunna räknas på blott ena handens fingrar." (1947)

Jag tänker se till att dessa häften och kanske en del andra utdrag av gamla trycksaker förr eller senare hamnar hos lokala rapportkommittén i Jämtland eller på fågelstationen. Det kanske även kan finnas en del observationer av äldre datum i rapportkommitténs material som kan vara till nytta. T.ex. minns jag att Håkan Billing hittat bo någonstans i närheten av Sandknölarna i Hotagsfjällen på 70-talet. Under 2001 hittade Tomas Bergström bo av dubbelbeckasin någonstans också.

Tidpunkt och Metodik

[Anders Eriksson] Jag upplevde spelet vid Storulvån fint en natt för ett antal år sedan (kanske 1992, kan kolla mina anteckningar om det behövs).

Situationen var speciell med en sen snösmältning. Om jag minns korrekt var det någon av de första dagarna i juni men snön låg fortfarande över stora delar av fjällen. Åkte (vatten-!)skidor längs leden och vidare upp på östsluttningen ovanför spelplatsen i avvaktan på lämplig tid. Kvällen och natten blev sedan mycket lyckad med fina observationer av spelet.

Det som, jag så här i efterhand, tycker kan vara intressant är att den sena snösmältningen gjorde letandet mycket lättare än annars. Den sluttande myr där beckasinerna spelade saknade snö (kanske p.g.a. det rörliga vattnet i backmyren) medan omgivningen var snötäckt.

Min slutsats är att vegetationskartor tillsammans med observationer om aktuella snöförhållanden kan ge god vägledning om var spel kan finnas.
Martin Tjernberg gjorde en forskningsinsats på 80-talet, men det antar jag att du redan känner till. Han har troligen värdefulla synpunkter på metodik m.m.